Sjön och stjärnorna

När skymningen lägger sig – och det gör den snabbt – börjar Malawisjön att gnistra av stjärnor. Skådespelet kan iakttas från första parkett på min nuvarande bostads terrass i Nkhata Bay. En liten stenstuga med mulltoa och soluppvärmt duschvatten samt förvånansvärt snabb internetuppkoppling. Nio dagar och nätter har jag tillbringat i denna lilla stuga med att transkribera intervjuer och tillverka artiklar. Det blir nog en tionde och en elfte natt, sedan bär det vidare. 

Under den grå, ljusförorenade Malmöhimlen går det oftast inte att urskilja mer än ett fåtal stjärnor. Det är lätt att glömma hur en stjärnhimmel faktiskt kan gnistra, så som den gör här.

Men det är inte bara stjärnorna på himlen som står för skådespelet. Sjön fylls även den med ljuspunkter när mörkret lägger sig. På 1870-talet introducerade arabiska handelsmän ljusfiske i Malawisjön och ett par årtionden senare hade uppfinningen spridit sig till Nkhata Bay. Tekniken går ut på att locka till sig fisk med fotogenlampor (idag även med LED-lampor). Mellan två båtar läggs ett nät ut och med ljusets hjälp fylls det snabbt med bland annat usipa, en liten sardinliknande fisk som bara finns i Malawisjön. 

Möjligtvis fungerar ljusfisket lite för bra, för Malawisjön börjar bli utfiskad. Fiskbestånden har sjunkit med 90 procent sedan början av 1990-talet.

Att fotografera stjärnskådespelet visade sig föra med sig sina speciella svårigheter. Jordens rotation gör att stjärnorna till synes rör sig över himlen och skapar ljusspår om exponeringstiden är för lång. 20 sekunder funkade nätt och jämt, vid 30 sekunder börjar stjärnorna bli avlånga. Resultatet vid 20 sekunders exponering syns ovan. Nedan några bilder från min nuvarande närmiljö.

Utsikt från terrassen.

2 november, 2021
Tiden före
Erwin Rommels husvagn
Blantyre–Sveavägen
Tolv munnar att mätta
De hemliga djuren
Intervju med en häxdoktor
Vägen till Karonga
Lazarus
Middag med trolldom
Litet land
Skrattspegeln
Min kiribatiska familj
Klimatkriget